Huvudvärksdagbok: så hittar du dina triggers (med mall)

Varför föra huvudvärksdagbok?

Minnet är opålitligt när det gäller smärta. Efter en jobbig månad är det svårt att svara på hur många dagar du faktiskt hade ont, eller om värken kom före eller efter den sena kvällen. En dagbok hjälper dig att:

• se vilka situationer som verkar utlösa huvudvärken, så att du kan minska risken
• hålla koll på hur ofta du tar värktabletter
• följa om en ny vana eller behandling gör skillnad
• ge läkaren en tydlig bild – NICE anger dagboken som ett stöd för att ställa rätt diagnos vid primär huvudvärk, till exempel migrän eller spänningshuvudvärk

Vad ska du skriva upp?

Enligt NICE och 1177 är det här de viktigaste uppgifterna:

• När huvudvärken började och hur länge den varade
• Hur stark den var
• Andra symtom, till exempel illamående, ljus- eller ljudkänslighet eller synstörningar innan värken
• Alla läkemedel du tog mot huvudvärken, både receptfria och receptbelagda, och vilken effekt de hade
• Möjliga triggers: vad du ätit och druckit, hur du sovit, om du varit stressad och vad du gjorde
• Mens, om du har det – sambandet med menscykeln är en av punkterna NICE lyfter

Mall att skriva av

Rita upp tabellen i ett anteckningsblock, kopiera den till ett kalkylark eller använd den som förlaga i mobilen. Fyll i en rad för varje huvudvärksepisod. Den första raden är ett exempel.

Datum	Tid (start–slut)	Styrka 0–10	Var	Typ av värk	Möjliga triggers	Läkemedel	Effekt
3/11	15.00–19.30	6	Pannan, båda sidor	Tryckande, som ett band	Dålig sömn, lång skärmdag, hoppade över lunch	Receptfri värktablett	Bättre efter ca 1 timme

Så fyller du i kolumnerna

• Styrka 0–10: 0 är ingen värk och 10 den värsta du kan tänka dig. En bra tumregel är att jämföra med hur du klarade vardagen – lätt värk påverkar inte jobb eller aktiviteter, måttlig påverkar dem något och svår hindrar dem.
• Var: panna, tinning, bakhuvud, nacke, runt ögat, ena eller båda sidorna.
• Typ av värk: till exempel tryckande, molande, bultande, pulserande eller huggande. Notera också illamående och ljus- eller ljudkänslighet.
• Möjliga triggers: sömn, stress, måltider, dryck (kaffe, alkohol, vatten), skärmtid, träning och mens.
• Läkemedel: namnet på preparatet och klockslaget. Doseringen följer du enligt bipacksedeln eller FASS.
• Effekt: blev det bättre, och i så fall efter hur lång tid? Hjälpte vila, mörker eller en promenad?

Det finns även färdiga blanketter i vården. Nationellt kliniskt kunskapsstöd har till exempel en huvudvärksdagbok med kolumner för datum, start och slut, typ, intensitet, utlösande faktorer, beskrivning, åtgärd och effekt.

Hur länge ska du föra dagbok?

NICE rekommenderar att du för dagbok i minst åtta veckor när den används som underlag för diagnos. Det ger tillräckligt många episoder för att se mönster, och du hinner få med både vanliga veckor och mer intensiva perioder. Efter det kan du fortsätta, eller föra dagbok i perioder – till exempel när du provar en ny behandling. 1177 beskriver också en enklare variant, en huvudvärkskalender, där du bara noterar hur ofta värken kommer, hur länge den varar, hur stark den är och vilka läkemedel du tagit.

Så tolkar du mönstren

Gå igenom dagboken med jämna mellanrum och ställ några frågor:

1. Hur många huvudvärksdagar hade du den senaste månaden?
2. Hur många dagar tog du värktabletter? 1177 råder att du vid återkommande huvudvärk inte dämpar den med läkemedel fler än nio dagar i månaden. Ligger du över det är det värt att läsa om läkemedelsöverförbrukning och prata med vården.
3. Återkommer samma trigger? Till exempel korta nätter, hoppade måltider, stressiga veckor eller vissa delar av menscykeln.
4. Förändras värken? Om den blir tätare, starkare eller känns annorlunda än tidigare ska du kontakta vården.

Hittar du en trigger, testa att ändra en sak i taget i några veckor och följ resultatet i dagboken. Då ser du vad som faktiskt gör skillnad för just dig.

Ta med dagboken till vården

Ta med dagboken när du träffar läkare eller fysioterapeut. Den gör samtalet konkretare, hjälper till att skilja olika huvudvärkstyper åt och ger ett bra sätt att följa om en behandling fungerar. Om du undrar när det är dags att söka hjälp kan du läsa vår genomgång av varningstecken vid huvudvärk.

Kontakta en vårdcentral om du är över 50 år och får en ny typ av huvudvärk, om värken ökar när du krystar eller hostar, eller om dagboken visar att du tar huvudvärksläkemedel flera gånger i veckan.

Vanliga frågor

Hur länge ska man föra huvudvärksdagbok?

NICE rekommenderar minst åtta veckor när dagboken används som underlag för diagnos. Därefter kan du fortsätta eller föra den i perioder, till exempel när du provar en ny behandling.

Vad är skillnaden mellan huvudvärksdagbok och huvudvärkskalender?

En kalender är den enklare varianten: hur ofta, hur länge, hur starkt och vilka läkemedel. En dagbok innehåller också möjliga triggers, som sömn, mat, stress och aktiviteter.

Ska jag skriva i dagboken även när jag inte har ont?

Ja, en kort notering räcker. Dagarna utan värk gör det lättare att se vad som skiljer dem från dagarna med huvudvärk.

Kan jag använda en app i stället för papper?

Ja, det viktiga är att du noterar samma uppgifter varje gång och att du kan visa dem för vården. Välj det format du faktiskt kommer att använda.

Källor

1. Headaches in over 12s: diagnosis and management (CG150) – NICE
2. Huvudvärksdagbok – Nationellt kliniskt kunskapsstöd (Region Skåne)
3. Huvudvärk hos vuxna – 1177
4. Migrän – 1177
5. Spänningshuvudvärk – 1177

Huvudvark.se är inte en vårdgivare och ställer inga diagnoser. Vid akuta symtom: ring 112. För rådgivning dygnet runt: 1177. Läs mer om hur vi arbetar med källor.