Kort svar
Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk. Den känns som ett tryck eller ett åtstramande band runt huvudet, oftast på båda sidor, och är lätt till måttlig. Stress, trötthet, sömnbrist och statiska arbetsställningar är vanliga utlösare. De flesta kan lindra den själva med avslappning, pauser, sömn och vid behov receptfria värktabletter några gånger i veckan.
Vad är spänningshuvudvärk?
Spänningshuvudvärk är den vanligaste formen av huvudvärk och kan drabba både barn och vuxna. Den börjar oftast före 20 års ålder, ofta redan i tonåren, medan det är ovanligt att den debuterar efter 50. Enligt WHO har mer än 70 procent av befolkningen i vissa länder haft episodisk spänningshuvudvärk, och den är ungefär 50 procent vanligare hos kvinnor än hos män.
Hur ofta värken kommer varierar mycket. Den internationella huvudvärksklassifikationen ICHD-3 delar in spänningshuvudvärk i tre former:
| Form | Hur ofta | Typiskt för |
|---|---|---|
| Sporadisk (episodisk) | Mindre än en dag i månaden | De allra flesta – besvären är oftast milda |
| Frekvent episodisk | 1–14 dagar i månaden under mer än 3 månader | Återkommande perioder, ofta kopplade till stress och sömn |
| Kronisk | 15 dagar eller fler i månaden under mer än 3 månader | Mer påverkan på vardagen, bör bedömas av läkare |
Symtom: så känns spänningshuvudvärk
Många beskriver värken som en trång mössa eller ett band som spänns åt. Typiskt är att:
- värken är tryckande eller molande, inte pulserande
- den sitter på båda sidorna av huvudet
- den är lätt till måttlig och ofta blir värre under dagen
- den inte förvärras av att gå, cykla eller ta trappor
- ett anfall varar från en halvtimme upp till en vecka
Kraftigt illamående och kräkningar hör inte till bilden. Däremot är det vanligt med värk i nacke, skuldror och rygg, tandgnissling, yrsel, öronsus, sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter samtidigt.
Spänningshuvudvärk eller migrän?
Det är vanligt att ha både spänningshuvudvärk och migrän, och eftersom behandlingen skiljer sig är det bra att lära sig känna igen skillnaderna. Läs mer i vår guide om migrän: symtom, aura och behandling.
| Spänningshuvudvärk | Migrän | |
|---|---|---|
| Karaktär | Tryckande, åtstramande | Pulserande, dunkande |
| Var | Oftast båda sidor | Oftast ena sidan |
| Styrka | Lätt till måttlig | Måttlig till svår |
| Fysisk aktivitet | Blir inte värre | Blir värre |
| Illamående | Nej | Vanligt, liksom ljus- och ljudkänslighet |
Vanliga orsaker och utlösande faktorer
Huvudvärken har ofta flera samverkande orsaker. Några faktorer återkommer hos många:
- stress och press under längre tid
- trötthet och sömnbrist
- långa stunder i samma arbetsställning, till exempel framför skärm
- spänningar i käke, nacke och skuldror
Eftersom spänningshuvudvärk så ofta går hand i hand med spända muskler runt nacke och axlar kan det vara värt att även ta hand om den biten. Har du ofta ont i nacken finns det övningar och råd som kan göra skillnad även för huvudvärken.
Vad du kan göra själv
Den goda nyheten är att spänningshuvudvärk oftast går att påverka med enkla vardagsvanor:
- Varva ner regelbundet. Yoga, massage, promenader och mindfulness kan minska spänningar – effekten blir bäst om du gör det ofta.
- Bryt stillasittandet. Variera arbetsställning och ta korta pauser där du rör på axlar och nacke.
- Prioritera sömnen. Regelbundna sovtider ger kroppen bättre förutsättningar.
- Använd värktabletter med måtta. Receptfria smärtstillande som paracetamol eller NSAID kan hjälpa tillfälligt. 1177 rekommenderar högst 2–3 gånger i veckan, eftersom tätare användning kan ge fler huvudvärksdagar. Följ bipacksedeln eller FASS och fråga på apoteket om vad som passar dig.
Tips
Skriv en enkel huvudvärkskalender i två till fyra veckor: när värken kom, hur stark den var, hur du sovit och om du tog någon tablett. Mönster som sena kvällar eller långa skärmpass blir ofta tydliga snabbt. Se vår guide om att föra huvudvärksdagbok.
Behandling i vården
Om huvudvärken håller i sig, inte lindras av receptfria läkemedel eller om du tar värktabletter flera gånger i veckan är det dags att kontakta en vårdcentral. Läkaren frågar om hur ofta och hur länge värken pågår, hur den känns och vilka läkemedel du använder. En huvudvärkskalender gör bedömningen enklare. Ibland görs datortomografi eller magnetkameraundersökning.
Vid ofta återkommande eller kronisk spänningshuvudvärk kan läkaren föreslå:
- Förebyggande läkemedel. Amitriptylin är receptbelagt och används i låg dos för att minska antalet värkdagar. Om det inte fungerar finns andra alternativ, till exempel mirtazapin eller venlafaxin.
- Fysioterapi för hållning, rörlighet och muskelspänningar.
- Kognitiv beteendeterapi (KBT) för att hantera stress och smärta.
- Akupunktur. Brittiska NICE anger att en behandlingsserie med upp till tio tillfällen kan övervägas vid kronisk spänningshuvudvärk.
Läkaren bedömer också om huvudvärken kan ha någon annan orsak, till exempel om den ändrat karaktär, och om du använder smärtstillande så ofta att de själva kan bidra till värken. Opioider rekommenderas inte vid spänningshuvudvärk enligt NICE. För många kan en kombination av vardagsvanor, rörelse och en tydlig plan för när och hur läkemedel används minska antalet värkdagar.
Har du huvudvärk de flesta dagar i månaden kan du läsa mer i vår artikel om långvarig och kronisk daglig huvudvärk.
Sök vård direkt om
- du får en plötslig, mycket intensiv huvudvärk – ”den värsta någonsin”
- huvudvärken kommer med feber, sjukdomskänsla och stel nacke
- du får svaghet, domningar, förlamning, talsvårigheter eller synbortfall
- huvudvärken kommer efter ett slag mot huvudet och du blir slö eller dåsig
- värken ökar när du hostar eller krystar, eller du tar blodförtunnande läkemedel
- du är över 50 år och får en ny sorts huvudvärk, särskilt med värk i ena tinningen
Ring 112 vid akuta symtom. För rådgivning: 1177.
Vanliga frågor
Hur länge brukar spänningshuvudvärk sitta i?
Ett enskilt anfall kan vara från en halvtimme upp till en vecka. Många märker att värken kommer smygande under dagen och släpper när de fått vila, sova eller röra på sig.
Kan spänningshuvudvärk sitta på ena sidan av huvudet?
Oftast känns den på båda sidorna, som ett band runt huvudet. Den kan ibland kännas mer på ena sidan, men värk som alltid sitter på samma sida och dunkar liknar mer migrän och är värd att ta upp med en läkare.
Hjälper träning mot spänningshuvudvärk?
Ja, för många. Spänningshuvudvärk blir inte värre av vanlig fysisk aktivitet, och promenader, yoga och andra former av avslappning nämns av 1177 som bra egenvård, gärna regelbundet.
Hur ofta kan jag ta receptfria värktabletter?
1177 rekommenderar att receptfria smärtstillande används tillfälligt och högst 2–3 gånger i veckan, eftersom tätare användning kan ge fler dagar med huvudvärk. Följ bipacksedeln eller FASS och fråga på apoteket om du är osäker.
Källor
- Spänningshuvudvärk – 1177
- 2.2 Frequent episodic tension-type headache – ICHD-3, International Headache Society
- 2.3 Chronic tension-type headache – ICHD-3, International Headache Society
- Headache disorders (faktablad) – WHO
- Headaches in over 12s: diagnosis and management (CG150) – NICE
- Huvudvärk hos vuxna – 1177
Huvudvark.se är inte en vårdgivare och ställer inga diagnoser. Vid akuta symtom: ring 112. För rådgivning dygnet runt: 1177. Läs mer om hur vi arbetar med källor.