Bihålehuvudvärk: bihåleinflammation eller migrän?

Av Huvudvark.se redaktion · Uppdaterad

Kort svar

Bihåleinflammation kan ge värk och tryck över pannan, kinderna och tänderna i överkäken, oftast i samband med en förkylning och tillsammans med nästäppa och snuva. Kommer huvudvärken däremot tillbaka gång på gång utan feber eller varig snuva är det ofta migrän. Vid infektion hjälper koksaltsköljning, högt huvudläge och receptfria smärtstillande – och vården om du inte blir bättre inom tio dagar.

Vad menas med bihålehuvudvärk?

Bihålorna är luftfyllda hålrum i skallbenet runt näsan, bakom kinderna och i pannan. Vid en förkylning svullnar slemhinnorna, och slem och vätska kan bli kvar i bihålorna. Då uppstår en bihåleinflammation, som kan ge tryck och värk i ansiktet och huvudet. Får du dessutom en bakterieinfektion i bihålorna kan besvären bli värre.

Ordet ”bihålehuvudvärk” används ofta i vardagen, men i den internationella huvudvärksklassifikationen ICHD-3 beskrivs begreppet ”sinus headache” som föråldrat, eftersom det har använts både om verklig bihålesjukdom och om primära huvudvärkstyper som migrän. Det är en viktig poäng: rätt namn på huvudvärken ger rätt behandling.

Symtom vid bihåleinflammation

Enligt 1177 är det här vanliga tecken på bihåleinflammation:

  • ont i ansiktet, oftast mer på ena sidan
  • ont i tänderna i överkäken, särskilt när du lutar dig framåt
  • täppt näsa och snuva som ofta rinner ner i svalget
  • förändrat eller sämre luktsinne
  • ibland feber och trötthet.

Hos barn sitter inflammationen oftast i silbenshålorna mellan ögonen. Det kan märkas som rodnad och svullnad runt näsroten och ögonen.

Bihåleinflammation eller migrän?

Många som tror att de har återkommande bihålehuvudvärk har i själva verket migrän. I en amerikansk studie med 2 991 personer som angav att de hade ”bihålehuvudvärk”, men aldrig fått diagnosen migrän, uppfyllde 88 procent kriterierna för migrän eller migränliknande huvudvärk. Tryck över bihålorna, värk i bihåleområdet och nästäppa var vanliga symtom även hos dem. Forskarna drog slutsatsen att symtom från bihåleområdet kan vara en del av migränen när huvudvärken återkommer utan feber eller varigt sekret.

TeckenTalar mer för bihåleinflammationTalar mer för migrän
BörjanI samband med eller efter en förkylningÅterkommande anfall, ofta med samma mönster
FeberKan förekommaIngen feber
NäsaTäppt, snuva som rinner ner i svalget, sämre luktKan kännas täppt eller tryckande, men utan infektion
Värkens karaktärTryck och värk i ansiktet, ofta ena sidanOfta pulserande, ofta ena sidan, värre vid rörelse
Andra symtomTrötthet, ont i tänderna i överkäkenIllamående, ljus- och ljudkänslighet, ibland aura
VaraktighetDagar, i takt med infektionenOftast fyra timmar till tre dygn hos vuxna

Känner du igen dig i den högra kolumnen kan du läsa mer om migrän och hur den behandlas. Det finns i dag bra behandlingar både för anfallen och för att förebygga dem.

Vad du kan göra själv

Ofta räcker egenvård medan kroppen läker ut inflammationen. Det här kan lindra under tiden:

  • Sov med en extra kudde så att huvudet ligger högt.
  • Var uppe och rör på dig i stället för att ligga ner hela dagen.
  • Skölj näsan med koksaltlösning – det för bort segt slem.
  • Avsvällande nässpray kan lindra en tid. Den är bara avsedd för kort användning (1177 anger högst tio dagar), så följ bipacksedeln.
  • Receptfria smärtstillande läkemedel kan dämpa värken. Följ bipacksedeln och fråga på apoteket vilket som passar dig.
  • Undvik rökning.

Tips

Har du huvudvärk som kommer tillbaka flera gånger i månaden, även när du inte är förkyld? För en enkel huvudvärksdagbok i några veckor: notera när värken kommer, hur den känns, om du är täppt eller har feber och vad du tar för läkemedel. Det gör det mycket lättare för vården att avgöra om det är bihålorna eller migrän.

Så bedömer vården dina besvär

Infektioner som förkylning är en vanlig orsak till tillfällig huvudvärk. När du söker vård för huvudvärk med feber brukar läkaren därför överväga bihåleinflammation, och vid undersökningen känner läkaren efter om det är ömt över bihålorna. Läkaren frågar också om hur huvudvärken brukar te sig, om stress och sömn och om vilka läkemedel du använder.

Du gör det lättare för vården om du har koll på det här inför besöket:

  • när besvären började och om du var förkyld innan
  • om du har haft feber, och i så fall hur hög
  • var värken sitter och om den blir värre när du lutar dig framåt
  • om du mår illa eller blir känslig för ljus och ljud
  • hur ofta du har haft liknande huvudvärk tidigare
  • vilka läkemedel och nässprayer du har använt, och hur ofta.

Om nästäppan beror på allergi kan en kortisonspray vara ett alternativ, och då kan apoteket eller vårdcentralen ge råd om vilken som passar.

Behandling i vården

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har bihåleinflammation och inte blir bättre inom tio dagar. I vården kan behandlingen bestå av:

  • Antibiotika vid en allvarlig bihåleinflammation som orsakas av bakterier – penicillin är vanligast.
  • Spolning av bihålorna om inflammationen inte läker.
  • Operation för en del personer, för att tömma bihålorna och vidga öppningen mot näsgången.
  • Tandbehandling om en tandinfektion i överkäken orsakar besvären.

Om huvudvärken i stället visar sig vara migrän eller spänningshuvudvärk behandlas den som det. Tänk på att receptfria värktabletter mot återkommande huvudvärk ska användas med måtta: 1177 anger högst två till tre gånger i veckan och högst nio dagar i månaden, annars kan läkemedlen i sig ge fler dagar med huvudvärk. Läs mer om läkemedelsöverförbrukningshuvudvärk.

När ska du söka vård?

De flesta med bihåleproblem klarar sig med egenvård, men vissa symtom ska bedömas samma dag.

Sök vård direkt om

  • du har ont i bihålorna och samtidigt är trött, svag och mycket stel i nacken – så att du inte kan föra hakan mot bröstet
  • du har ont i bihålorna, hög feber och känner dig mycket sjuk
  • du har feber och kraftig värk över pannan
  • ett barn har feber och är rött och svullet i ena ögonvrån eller runt ena ögat
  • huvudvärken kommer plötsligt och är mycket intensiv, eller följs av svaghet, nedsatt känsel eller ryckningar

Ring 112 vid akuta symtom. För rådgivning: 1177.

Vanliga frågor

Kan bihåleinflammation ge huvudvärk?

Ja, en bihåleinflammation kan ge värk och tryck i ansiktet och pannan, ofta mer på ena sidan och ofta tillsammans med nästäppa, snuva och ibland feber. Besvären kommer vanligen i samband med eller strax efter en förkylning.

Hur vet jag om det är migrän och inte bihålorna?

Återkommande huvudvärk utan feber och utan varigt snuvsekret talar mer för migrän, särskilt om du samtidigt mår illa, blir ljus- eller ljudkänslig eller får värre ont vid rörelse. Tryck över bihålorna och nästäppa kan förekomma även vid migrän.

Hur länge brukar en bihåleinflammation sitta i?

Ofta räcker egenvård medan förkylningen går över. Kontakta en vårdcentral om du inte har blivit bättre inom tio dagar, eller tidigare om du blir sämre.

Behöver jag antibiotika?

Oftast inte. Antibiotika kan behövas vid en allvarlig bihåleinflammation som orsakas av bakterier, och det är läkaren som gör den bedömningen.

Källor

  1. Bihåleinflammation – 1177
  2. 11.5 Headache attributed to disorder of the nose or paranasal sinuses – ICHD-3, International Headache Society
  3. Prevalence of migraine in patients with a history of self-reported or physician-diagnosed ”sinus” headache – Arch Intern Med 2004 (PubMed)
  4. Migrän – 1177
  5. Huvudvärk hos vuxna – 1177

Huvudvark.se är inte en vårdgivare och ställer inga diagnoser. Vid akuta symtom: ring 112. För rådgivning dygnet runt: 1177. Läs mer om hur vi arbetar med källor.